5 september 2010
Kyrkan man får svära i
Jag har två saker jag vill skriva om idag.
1. Hur har bilen blivit en så viktig symbol i vårt land? Det är ju helt absurt!!
Vilken bil man har, vilken färg den har, hur ny den är osv. Så mycket tid, pengar och engagemang som vi läger ner på en plåtsak som har till uppgift att frakta oss från punkt A till punkt B, det känns på något sätt opropetionerligt!
Det finns män (det är ju till 98% vi män som sysslar med detta) som aldrig skulle låna ut sin bil till någon, inte ens sin fru??????????????!!!!!!!!!! (som har egen bil)
Vi betalar för att andra ska ta hand om våra barn (dagis, skola mm) men vår bil vill vi inte ens låna ut?? Vad är värdefullare bilen eller barnen?(Mitt utspel grundar inte på något jag varit utsatt för utan från ett samtal jag hade med en kompis)
Det känns på något märkligt sätt som vi blivit lurade av någon. Det finns sååå mycket runt om oss som skulle behöva vår tid, vårt engagemang, pengar osv. Tänk om vi skulle investera lite mindre i prylar och mer i våra relationen istället.
Ja jag vet det kan vara ett intresse och det är klart att vi får ha vår lyx hobby ifred. (ja jag kallar det lyx hobby för vi tillhör de få % av mänskligheten som kan ha fortskaffningsmedel som hobby). Blir du lite retad nu? Det är ok jag vill att vi tänker till lite.
2. - Är det här en sån där kyrka man inte får svära i?
Frågan kom från en grabb på Awake. (Pingstkyrkans cafe på fredagkvällar)
Ja vad säger man? Vad skulle du säga? För mig var det ingen svår fråga egentligen, det är klart man får svära i kyrkan. Ja men blir inte Gud arg då? Nja Han blir inte mer arg för att du svär i kyrkan som om du skulle svära på toan hemma, för Gud bor nämligen inte i kyrkor. Faktum är att Gud inte är arg på oss överhuvudtaget, han älskar oss!
Awakaren fortsatte: - Jag var i en annan kyrka och då blev Han (prästen/pastorn) jätte arg när jag svor!
Vad synd det är att det finns massa troende som inte har förstått hur Gud är och med sina liv och attityder ger andra en fel bild av Gud.
Har du varit med om det så vill jag, å kyrkans vägar, be om förlåtelse. Hoppas du träffar troende som lever sina liv osjälviska, kärleksfulla, glädjefulla, fridsamma, fördragsamma mm
För sådan är Gud!!
Vi ses!
Staffan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar