Tog en tur ner till Stationen (räddningstjänsten) för att prova ut nytt larmställ. (Va snyggt det var, jag kommer att se grym ut!)
Passade på att basta en stund och kom att tänka på när vi (Marita och jag) var i Istanbul på turkisk bad, hamam. Tidigt första morgonen passade vi på att bli skrubbade så att solbrännan skulle blir bra resten av veckorna. Vi var så tidiga att det knappt hade öppnat. Jag byter om till morgonrock samt dom otroligt obekväma träskorna man går omkring i. Kommer in i ett stort runt rum, högt i tak och med massa ljusinsläpp i taket i form av stjärnor som solen skiner i genom. (snygg ljussättning helt enkelt!) Hamamet vi valt är ett av Istanbuls äldsta och anrikaste, Çemberlitaş Hamamı från slutet av 1500-talet. Kolla deras hemsida, grymt läckert! http://www.cemberlitashamami.com.tr/
Känner mig liten där inne, nyanländ i denna 11 miljonerstad, kanske lite nervös inför dagens förberedande ögonundersökningar. (jag passade på att göra en laser operation för min närsynthet) och ingen koll på hur man gör när man badar hamam.
Minns att jag började samtal med Gud och tacka honom för att jag får vara hans barn och för att jag aldrig är ensam. Det var en för mig så vanlig men ändå speciell upplevelse. Jag är aldrig ensam, övergiven, eller utan hjälp.
-Lyckost dig som har Gud! kanske du säger. Men vet du att Gud är inte långt borta från någon, bara en bön ifrån dig.
Nu på söndag kl 16 blir det julfest för söndagsskolan och du är sååå välkommen även om du är vuxen eller inte går i söndagsskolan.
Vi ses!
Staffan
