-This is it! sa Michael Jackson och menade att nu var det sista gången han skulle stå på scenen. Idag såg jag filmen This is it och känner fascination över hans otroliga artisteri men framför allt känner man sorg över hans livsöde.
Träffade en gammal (gammal och gammal han är jämngammal med mig. gammal i det här fallet är mer ett uttryck för att vi känt varandra länge, ja ni förstår säkert vad jag menar så nog om detta) klasskompis som jag umgicks med väääldigt mycke. Otroligt kul att pratas vid och märkligt att tiden har gått så fort. När jag sedan går på stan och hoppas att träffa någon man känner från sin ungdom så tittar jag efter medelålders kvinnor och tunn/grånade män. (Bör kanske lägga till att jag är på minisemester i Jämtland) Det här börja låta som en riktig 40-års-kris-blogg!
Det jag ändå konstaterar är att livet rusar iväg otroligt fort. Det verkar ju inte sakta ner med åren utan tvärtom tempot bara ökar. Livet säger lite krasst: This is it!
Frågan är is this it?
Rullar bara livet på och sedan är det slut eller....finns det mer?
Har du firat påsk med god mat, ägg, godis, ledighet mm. Egentligen handlar påsken just om frågan: Is this it?
Det vi firar är ju Jesu död men framför allt hans uppståndelse Uppståndelsen från det döda säger att det finns hopp efter döden.
Så glad påsk på er!
Vi ses!
Ps Dom vi bor hos i Östersund (som också är gamla vänner) påpekar att jag bör nämna att mannen i huset är numera författare.
