Paolo Roberto - en riktig man!

Orden uttalades av en sommarpratarna i slutet av programmet mad samma namn, där fem av pratarna träffas över en middag och samtalar om varandras livshistorier.
Vad är en riktig man? Är det manligt att, som männen vid ett av borden i programmet Lite sällskap, ha grabbig ton typ: - ja nu tar vi oss en whisky! Hö hö hö!
Jag kan bli trött på mig själv i bland, att jag i min egen osäkerhet tar till grabbighet, onödiga skämt osv. Det har talats mycket om kvinnors frigörelse och det på både gott och ont. (vad jag menar med det? det får vi ta någon annan gång) Men min uppfattning om mig själv och många andra män är att vi ofta sitter fast i en allt för stereotyp bild av oss själva. Att vi ofta gömmer undan vårt känsloliv på grund av vår oförmåga att kommunicera. Att vi många gånger abdikerar från ansvar vi har inför våra närmaste och gömmer oss bakom bilder om hur en man ska vara.
Oj oj oj tänker du, det var en mörk bild, går du genom någon personlig kris Staffan?
Nej inte direkt, jag bara längtar efter att bli mer äkta, varmare människa, mognare man, bättre äkta man och pappa osv.
Gång på gång hör man berättelser som bara bekräftar att det finns ett skriande behov av mogna män som tar ansvar, är goda förebilder för både killar och tjejer. Senast i raden av berättelser jag hört var Sir Elton John som berättade att hans pappa aldrig trodde på honom och att hela hans artisteri var ett försök att visa sin pappa att han dög till något. Hans pappa var aldrig och lyssnade på någon av hans konserter - så tragiskt!
Jag möter ständigt unga grabbar som saknar en pappa och tjejer som inte har fått den kärlek, uppskattning som bara vi pappor kan ge. Resultatet för dessa tjejer är att man ständigt söker uppskattning hos killarna och när man får det - blir man någon!
Vad ska du göra åt detta då Staffan?
Jag ska starta en till Lifegrupp! I kyrkan finns mindre gemenskaper som vi kallar för lifegrupper. Tanken med dessa är att ingen ska vara ensam och det är tillsammans vi kan växa som människor. Många av grupperna är uppdelade i män och kvinnor pga praktiska skäl men också för att vi tror det är bra för t ex oss män att träffas själva.

Åter till Paolo Roberto och vad Tomas Sjödin sa om att han var en riktig man:
- När han (Paolo) fällde en tår i programmet så växte han i min värld!

Vi ses!
Vänta lite humor till sist.



Staffan

Jag har tid med allt jag vill

Det pågår en epidemin i forshaga!!!!
Den heter: Frisbeegolf!
En smitta som främst verkar sprida sig bland män och är väldigt smittsam just kring medelåldern. Kvinnor och barn sitter ensamma i sina stugor medan mannen är ute på runda efter runda. Alla pengar går till nya drivers, mid range och putters medan familjer svälter där hemma.
Nja så långt har det inte gått men vilken fluga det blivit! Jag är själv smittad och är ute var och varannan dag.
Det som jag vill reflektera lite över är ju att man "har" tid med det man vill eller rättare sagt man tar sig tid med det man vill.
Vi säger ju ibland att vi inte har tid för det eller det men är det egentligen sant?
Jag hörde en typ ståuppare som sa något i stil med: - Min farfar var sjubarnsfar, heltidsbonde utan semester, jaktledare, kyrkvärd, aktiv i nykterhets föreningen mm. Min far var trebarnsfar, heltidsjobbare med semester och aktiv i idrottsföreningen. Jag har två barn, heltidsjobb med semester och jag hinner ingenting!!
Poängen är att vi är den generation som har mest fritid och ändå säger vi att vi inte har tid med olika saker.
Visst tempot har ökat, förut var ofta frun hemma med barnen osv. Men ändå kvarstår faktum att vi faktiskt har mycket fritid. Vart tar all tid vägen? Enligt vissa undersökningar så ser du och jag på tv en månad/år. Det här ska inte bli en blogg mot tv:en även om det kanske skulle behövas. Nej jag vill bara fundera lite över det hela och jag märker att jag har tid för saker jag vill, t ex frisbeegolf. Men vill jag verkligen se på TV så mycket? Nja det verkar som mycket tid går till det jag kanske inte verkligen vill men till saker som är lätta och inte kräver så mycket av mig.
En liten återknytning till förra veckans blogg om alphakurs. - Jag har inte tid att gå en Alphkurs! Det kan ju vara sant, fast jag undrar på vilket plan det är sant.
Vad kan vara viktigare än att ta sig tid att fundera över livets stora frågor om Gud, liv, och död??
TV program? En golfrunda? Tvätta bilen? eller......?

Känns som jag kommer återkomma med funderingar om din och min tid, nu har jag inte tid att skriva mer den här gången.

Prova-på-alpha i morgon kl 19 i Pingstkyrkan om du har tid?

Vi ses!

Staffan

Nästan sant.

Finns Gud?
På den frågan finns bara två svar: Ja eller Nej!
Kan man inte säga: - jag vet inte?
Jo det kan man säga men det har ju inget med sanningen att göra. Om någon frågar mig om en liter mjölk kostar 7.50kr, så kan jag ju svara ärligt och säga att jag inte vet men det påverkar ju inte mjölkpriset utan det kostar vad det kostar oavsett min okunskap eller kunskap.
En matematiker (publicerat i tidningen Vetenskapens Värld) kom fram till att det är 67% chans att Gud finns.
Vet du att Gud finns då Staffan?
Jag tror att Gud finns. Med det menar jag att min och andras kunskap och erfarenheter har gett mig en övertygelse om att Gud finns.
Återigen det finns bara ett rätt svar på frågan. Om nu Gud finns så är det sant inte bara för mig, utan för alla andra också.
Så frågan står kvar: Finns Gud?
Spelar det någon roll om Han finns eller inte?
Absolut! Min pappa dog för några år sedan och jag saknar honom vissa stunder, framför allt saknar man vetskapen om hans närvaro. Jag är så tacksam att han var närvarande hela uppväxt. På samma sätt gör det naturligtvis skillnad att ha Guds närvaro och hjälp i sitt liv.
Om man sedan funderar över livets slut och vad som kommer efter så blir det stor skillnad att leva och dö med ett tydligt hopp än bara: -Man får väl se hur det blir!

Jag vet, det är svåra frågor att ta tag i men ändå så viktiga och därför har jag ett förslag till dig. Gå en Alpha kurs! Alpha kurs är en kurs om kristen tro som inte kräver några som helst förkunskaper utan bara nyfikenhet. En alpha kväll ser ut som följer:
1. Vi sätter oss vid dukat bort och äter tillsammans.
2. lyssnar på ett föredrag.
3. Kaffe/the och samtal om föredraget. I samtalet är taket högt, inga frågor för konstiga.
I Forshaga är det Svenska kyrkan, Missionskyrkan och Pingstkyrkan som gör alpha tillsammans.
Så välkommen den 29 sept kl 19 till Pingstkyrkan för en första smaka på träff då du inte behöver bestämma dig för att gå hela kursen.



Vi ses!

Staffan

Det ultimata kärleksbeviset

What is love? frågade sig Howard Jones typ -83 i en låt jag lyssnade en hel del på. Det är en bra fråga!
Det finns naturligtvis kärlek i olika nivåer osv. Jag har en otroligt skön kudde (nån typ av tampurkudde) den är hård, strikt och inte oformbar. Är det kärlek?
Hur mäter man kärlek?
Om någon säger: - Jag älskar dig! till dig, hur vet du att det är sant?
Oavsett vad du tycker och tror om Jesus, så sa han en del bra saker. Bl a sa han: "Ingen har större kärlek än han som ger sitt liv för sina vänner"
Alltså större uppoffring större kärlek!
Här är ett klipp om två bröder och om mycket kärlek. Händelsen utspelade sig i Augusti i år.
Varning!! Otroligt stark story!


Broderns livsavgörande handling kommer att påverka den överlevande broders liv, varje dag och för alltid.
Jag kan känna igen mig i den överlevande brodern.
Mitt liv har påverkats på liknande sätt sedan den dagen jag förstod att Gud (Jesus) gav sitt liv för min skull. Ditt liv blir inte heller detsamma när du förstår hur mycket Gud faktiskt älskar dig.

Ja, det blev en otroligt seriös blogg den här gången men det kan inte hjälpas, budskapet om Guds kärlek är mitt livs ärende och uppdrag.

På söndag är det gudstjänst kl 16 som vanligt. Premiär för ny trummis samt avslutning på serien: Jesus for president - ditt viktigaste val!

Vi ses!

Staffan

Kyrkan man får svära i

Jag har två saker jag vill skriva om idag.
1. Hur har bilen blivit en så viktig symbol i vårt land? Det är ju helt absurt!!
Vilken bil man har, vilken färg den har, hur ny den är osv. Så mycket tid, pengar och engagemang som vi läger ner på en plåtsak som har till uppgift att frakta oss från punkt A till punkt B, det känns på något sätt opropetionerligt!
Det finns män (det är ju till 98% vi män som sysslar med detta) som aldrig skulle låna ut sin bil till någon, inte ens sin fru??????????????!!!!!!!!!! (som har egen bil)
Vi betalar för att andra ska ta hand om våra barn (dagis, skola mm) men vår bil vill vi inte ens låna ut?? Vad är värdefullare bilen eller barnen?(Mitt utspel grundar inte på något jag varit utsatt för utan från ett samtal jag hade med en kompis)
Det känns på något märkligt sätt som vi blivit lurade av någon. Det finns sååå mycket runt om oss som skulle behöva vår tid, vårt engagemang, pengar osv. Tänk om vi skulle investera lite mindre i prylar och mer i våra relationen istället.
Ja jag vet det kan vara ett intresse och det är klart att vi får ha vår lyx hobby ifred. (ja jag kallar det lyx hobby för vi tillhör de få % av mänskligheten som kan ha fortskaffningsmedel som hobby). Blir du lite retad nu? Det är ok jag vill att vi tänker till lite.
2. - Är det här en sån där kyrka man inte får svära i?
Frågan kom från en grabb på Awake. (Pingstkyrkans cafe på fredagkvällar)
Ja vad säger man? Vad skulle du säga? För mig var det ingen svår fråga egentligen, det är klart man får svära i kyrkan. Ja men blir inte Gud arg då? Nja Han blir inte mer arg för att du svär i kyrkan som om du skulle svära på toan hemma, för Gud bor nämligen inte i kyrkor. Faktum är att Gud inte är arg på oss överhuvudtaget, han älskar oss!
Awakaren fortsatte: - Jag var i en annan kyrka och då blev Han (prästen/pastorn) jätte arg när jag svor!
Vad synd det är att det finns massa troende som inte har förstått hur Gud är och med sina liv och attityder ger andra en fel bild av Gud.
Har du varit med om det så vill jag, å kyrkans vägar, be om förlåtelse. Hoppas du träffar troende som lever sina liv osjälviska, kärleksfulla, glädjefulla, fridsamma, fördragsamma mm
För sådan är Gud!!

Vi ses!

Staffan

En bild säger mer än ord

Visar några bilder från helgens gudstjänst: vision och passion. Över 100 pers,god stämning, bra musik, gott fika, ett utmanande och gott budskap. Var du inte där? Lugn vi har gudstjänst varje söndag kl 16. För dig som inte har en kyrka att gå till, det här kan vara din kyrka, välkommen!

Var med om något otroligt idag. Skulle plocka fram min mobil från ett fack i bilen och lyckades klämma fingrarna mellan mobilen och bilen. Nu har jag en riktig Ajphone!

Vi ses!

Staffan

WOW!

Hemma efter en tredagars konferens i Stockholm: PWC 2010 (världs pingst konferens)
Vart fjärde år hålls den i olika länder och förra gången den var i Sverige var 1955. Du kanske inte vet så mycket om pingströrelsen men den startade på pingstdagen för ca 2000 år sedan och fick en nystart i början på 1900-talet. Sedan dess har den växt så det knakar och är idag den snabbast växande kristna rörelsen. Den är inte isolerad bara till vissa kyrkor utan finns i alla samfund och kyrkliga inriktningar. T ex här i Stockholm är Klara kyrka (sv kyrkan)ett sådant exempel.
Över 70 olika länder var representerade bland de 2300 konferensdeltagarna, en underbar blandning av människor!
Några highlights:
Dr. Young Hoon Lee från Sydkorea är ledare för världens största lokala kyrka med 810 000 medlemmar!! 25% av Sydkoreanerna är kristna.

Hillsong är ett begrepp i den kristna världen. 1983 startade Brian Houston kyrkan i Sydney som idag samlar över 20 000/vecka. Deras musik har spridit sig och sjungs idag i kyrkor över hela världen. Brian är idag en bra bit över 50 men har hela tiden nästa generation för ögonen och det märks i allt hillsong gör. Det var grymt inspirerande att lyssna till Brian och hans hjärta för den unga generation.


All bra musik jag har lyssnat och sjungit med till. Att höra Sveriges bästa soulröst Samuel Ljungblad tillsammans med Carola framföra Pride är inte helt fel.
När hillsong Stockholm drar på är man ju helt såld.
Teamet som spelade i de flesta samlingarna med Samuel Hector i spetsen var helt otroligt bra.

Grymt bra dagar: Tack gode Gud!

vi ses

Staffan

Har du funderat färdigt?

Jag släppte några funderingar förra bloggen och två har kommenterat och jag hoppas fler har funderat.
Vad tycker jag själv då? Först och främst vill jag inte att du ska se min åsikt som något facit, jag har inte alla svaren. (verkligen inte)
I frågan om en människa kan förändras så är min övertygelse att det kan hon och det gör hon. När man går i skolan fastnar man ofta i en roll/ett fack och det är ibland svårt att bryta sig ur det. Nästa vecka ska jag träffa en klasskompis jag inte träffat på över 20 år och naturligtvis är en del sig likt: Han jobbar med det som var hans stora intresse då: fotbollen. Och jag med det som jag redan då brann för: Gudgrejen (som min kompis så bra uttryckte det på fb)
Men naturligtvis har vi förändras med tiden!
Här en kommentar jag fick på fb om ämnet, bra sagt tycker jag.
"Ja, självklart kan människor förändras. De som begått brott var inte födda till det. Kan man "bli" en brottsling så kan man "bli" en icke-brottsling också. Fast man "blir" inte varken det ena eller det andra - det beror snarare på vilka val man gjort/gör."

"Att förlåta är att frånta sig rätten att döma" sa en klok man jag lyssnade på i somras Det innebär att vi har rätt i att den andre har gjort fel men vi avstår från den rätten och väljer förlåtelse. Förlåtelse är något viktigt som vi ibland missbrukar. Typexemplet är när vi tvingar ett ledset/argt barn att säga förlåt för att få det överstökat. - Säg förlåt nu så blir det bra!
Att förlåta är mer än att säga ordet, det är en vilje handling. Det viktiga är inte att kunna förlåta utan att vilja förlåta.

Jag har en dröm om en kyrka för comeback. Där människor får nya chanser, bryter sig ur destruktiva mönster, ger och tar emot förlåtelse. Det skulle så många må gott av.

Nu på söndag är det sista söndagen vi har gudstjänst kl 11, (16 är ordinarie tid) hoppas vi ses!

Staffan

Är alla värd en andra chans?

Lyssnade på Annika Östbergs sommar program där hon berättade vägen in i kriminalitet och tiden på anstalt samt vägen hem till Sverige. Det blev protester när det framkom att Annika skulle vara sommarpratare, man menade att det inte passar sig att en fd kriminell person ska lyftas fram på det sättet även om hon har en intressant historia.
- Då skulle även Tony Olsson (morden i Malexander) få bli sommarvärd, han har säkert också en intressant historia!
Ja frågan, huruvida Tony Olsson Helge Fossmo m fl ska bli sommarpratare ska få bli sommarpratare eller inte, lämnar jag till redaktionen att avgöra. Helt klart var att det var intressant att lyssna till Annikas story. (jag älskar livs storys, se gärna blogginlägg "I live storys" från 29 april)
För en tid sedan fick jag frågan om alla ska få en andra chans efter grova brott t ex. Hur vi besvara den frågan har att göra med hur vi ser på männsikan(tänk att jag alltid stavar människan fel när jag skriver på dator), rättvisa, förlåtelse osv.
Kan en människa förändras?
Vad innebär förlåtelse?
Ska vi alltid få vad vi förtjänar?
Svåra frågor! Jag har inte alla svar, du kan väl fundera själv lite på hur du ser på dessa saker och ge lite respons?

För övrigt håller jag på att ladda för en av årets höjdpunkter: Camp together 2010, fyra dagar tillsammans med ca 120 båda gamla och unga underbara männsikor (andra gången) med mycket skratt, humor, allvar, musik, mat, osv.

Ge lite respons nu så hörs vi senare!
Vi ses!

Staffan

Konsten att njuta

Första dagen på jobbet efter en skön 5 veckors semester, känns helt ok!
Ska försöka komma igång med bloggandet igen, hoppas det uppskattas.

Det har hänt en del sedan sist kan man säga. Den största förändringen är att vår äldsta dotter Amanda flyttat hemifrån,bor numera i Oslo och jobbar på Gardemoens flygplats. Lite underligt är det men helt i sin ordning, det är ju det här hela föräldraskapet går ut på, att hjälpa sina barn att stå på egna ben. Men visst känns det i pappahjärtat när hon ensam drog iväg till storstaden, modig tjej, jag är stolt!

Annars har jag försökt att göra dom där sakerna man tänker att man vill hinna med på sommaren. Ofta är det ju så att man ser fram emot sommaren och säger till folk: - ja men i sommar måste vi göra det och ses där osv. Sedan rinner sommaren på och en hel del blir inte gjort. Men den här sommaren har jag försökt (försöker fortfarande, sommaren är inte slut) att göra dom där sakerna och njuta av det riktigt.
Så jag har spelat en hel del tennis och frisbeegolf (finns numera en bana i Forshaga)
Ätit mycket jordgubbar.
Joggat och styrketränat.
Spelat golf (har inte grönt och kommer inte att skaffa det heller, var med några kompisar och spelade korthål pay and play)
Badat hel del.
Framför allt: gjort det mesta av det här med familj och goda vänner!

Ibland är livet som vårt planerande inför en sommar, livet är något som ligger framför och när vi väl är där glömmer vi att njuta och leva. Men livet är inte framför, det är nu! Därför är en av livets konster att lära sig leva och njuta av det som är för dagen och inte alltid blicka framåt.

Ha en skön fortsatt sommar och njut av det som är.
Hoppas dessutom att vi ses på lördagens sommerlife 16 på Skutberget och sedan 11 till gudstjänst i Pingstkyrkan.

Vi ses!
Staffan

I love storys

Ja ja! Jag vet! Det var längesedan jag bloggade men sluta sura nu och häng på istället.
Förra fredagen klev jag och fyra andra upp kl 02.30 för att bila ner till Malmö. Varför?
Delta in en konferens som heter United Open som en kyrka som heter Öresundskyrkan united håller. Kul resa! Dels är det kul att bara åka bil, äta, hänga med goda vänner, sedan att få möta massa sköna människor i Malmö och framförallt få höra deras berättelse. Så jag ska inte skriva så mycket mer utan du får också lyssna till några storys från Malmö.

PATRIK from United Media on Vimeo.

">

AMINAH & TOMMY from United Media on Vimeo.

">

HENRIK from United Media on Vimeo.

FANNY from United Media on Vimeo.

Vi ses

Staffan

This is it! Is this it?

-This is it! sa Michael Jackson och menade att nu var det sista gången han skulle stå på scenen. Idag såg jag filmen This is it och känner fascination över hans otroliga artisteri men framför allt känner man sorg över hans livsöde.

Träffade en gammal (gammal och gammal han är jämngammal med mig. gammal i det här fallet är mer ett uttryck för att vi känt varandra länge, ja ni förstår säkert vad jag menar så nog om detta) klasskompis som jag umgicks med väääldigt mycke. Otroligt kul att pratas vid och märkligt att tiden har gått så fort. När jag sedan går på stan och hoppas att träffa någon man känner från sin ungdom så tittar jag efter medelålders kvinnor och tunn/grånade män. (Bör kanske lägga till att jag är på minisemester i Jämtland) Det här börja låta som en riktig 40-års-kris-blogg!
Det jag ändå konstaterar är att livet rusar iväg otroligt fort. Det verkar ju inte sakta ner med åren utan tvärtom tempot bara ökar. Livet säger lite krasst: This is it!
Frågan är is this it?
Rullar bara livet på och sedan är det slut eller....finns det mer?
Har du firat påsk med god mat, ägg, godis, ledighet mm. Egentligen handlar påsken just om frågan: Is this it?
Det vi firar är ju Jesu död men framför allt hans uppståndelse Uppståndelsen från det döda säger att det finns hopp efter döden.
Så glad påsk på er!

Vi ses!

Ps Dom vi bor hos i Östersund (som också är gamla vänner) påpekar att jag bör nämna att mannen i huset är numera författare.

Hemsk association

Till följd av mina äventyr på vid en isvägg i Jönköping (se blogg: det blir inte alltid som man tänkt sig) fick jag sår på händerna som har tagit tid att läka. Det tillsammans med att jag inte har handskar på nu (för man tycker det är varm och vår) gör att jag fått torra händer. Och har man torra händer finns det bara en handkräm värt namnet (enligt min mamma) : HTH.
Så idag har jag försett mig med en HTH original, för extra torra och utsatta partier.
Efter en sväng hemma parkerade jag bilen vid kyrkan och gick in, nej just ja! jag glömde HTH:n i bilen. Vänder tillbaka, hämta HTH:n och tänker det blir bra att ha den i min nyinköpta data, bok, allt man behöver ryggsäck. Den har jag ju nästan alltid med mig och då kan jag när som helst smörja in händerna, praktiskt!
Vänta nu....! Vad påminner det om....! En man som alltid har sin handkräm tillgänglig och ofta smörjer händerna...! O nej! Farbror Barbro!! Den hemska barnterapeuten från tv serien Nile City.
Hjärnan är en otrolig central! Vad den kan koppla det ena med det andra, sätta ihop samband osv. Undrar om jag inte har bloggat lite mer ingående om det någon gång? Jo få se nu, 8 okt 2009 Större än Internet
Hur som helst associationer är intressanta, dom bara kommer. Det behövs ingen tanke möda utan dom bara dyker upp.
Då är min undran, vad associerar din hjärna med när du hör ordet kyrka?
Många kanske associerar med något positivt men helt tydligt så är nog det negativa dominerande. Varför gapar annars så många kyrkor tomma?
Tyvärr så tror jag att en hel del hjärnor tänker:
Något trist, kanske på grund av att man varit på någon trist gudstjänst.
Något ointressant, kanske på grund av någon ointressant präst/pastor som pratat på.
Livs förnekande, inte skratta, vissla mm i kyrkan.
Associationer är något sant för den hjärna som associonerar (svårt ord att stava till). Jag menar att det man har upplevt har man upplevt även om den bilden av något inte stämmer överlag.
Jag skulle vilja att ordet kyrka leder till associationer som: glädje, kärlek, frihet, vänner, helande, hjälp, skratt, dans mm.
Min stora livsutmaning är att det ska vara så, i varje fall i Forshaga.

Förresten så borde jag få ett års förbrukning av HTH, tänk vilken reklam för HTH när alla tusen läsare läser detta!

Vi ses

Staffan

Highlights

Vilken helg! Trött men glad. Grymt intensivt och innehållsrikt
Fredag
Efter ett två veckors uppehåll med Awake slog vi upp dörrarna och annonserade en talangjakt. Ungdomarna möts med dunkande musik, för dagen nya stolar (glömde att berätta att på morgonen kom dom efterlängtade stolarna, det blev så bra! Fler får plats, vi kan anpassa efter antalet besökare, lätt att duka upp för fest t ex.) och en inspirerad konferencier: Julia Svärd!
Ca 10 bidrag framförde sina talanger, mobiler filmade, tändare tändes, visslingar och jubel efter varje framträdande. Allt avslutades med några korta ord, om att alla är unika med unika talanger som bara väntar på att blomma ut, följt av en kort bön.
Awake är grymt bra, tack alla grymma ledare!

Lördag
Nu var det dax för den avslutande dagen på en turné som pingst centralt anordnat med Pelle Hörnmark (hövdingen för pingst) i spetsen. Tanken med det hela har varit att anordna ledarträffar i hela landet för att inspirera för att göra världens bästa budskap tillgängligt för många fler. Vilken succé! Träffarna har tillsammans samlat mer än 3000 ledare! Nu var det Örebros tur och vi var ca 500st samlade. Dagen innehöll storsamlingar och seminarier och allt med väldigt hög klass. Kul också med bussresan tillsammans med vänner från Karlstad och Kil.

Söndag
Grow 10!!
Det var dukat för något utöver det vanliga.
- Dom nya stolarna på plats!
- Ett taggat band med två nya låtar!
- En inspirerad talare: Sara Lindholm.
- Nya och gamla vänner.
- En skid, bmx och Jesus fantast!
- Äppelkaka med vaniljsås.
Ja du kan nog räkna ut att det hela blev bara sååå bra. Tack alla som gjorde det möjligt, ni är fantastiska!
Ord som ringer kvar i mina öron är svaret på frågan som en ledare i Malmö fick om varför deras lifegrupp växer hela tiden? - Vi bara älskar dom! (på skånska)

Var du inte med? Aj då! Det var illa! Det som är glädjande är ju att det kommer nya chanser varje helg. Gör söndag kl 16 i Pingstkyrkan till en god vana, jag lovar det är inget offer utan en investering.

Vi ses!

Staffan

Inte som jag tänkt mig.

Har du varit med om att saker och ting inte blivit som du tänkt och du funderar: Hur blev det så här? Jag var med om två sådana tillfällen i Jönköping förra veckan.

Vi var kanske ca 1500 ledare från olika kyrkor som träffas i pingstkyrkan Jönköping för konferens.
Själv hade jag glädjen att få tala och berätta om världens bästa kyrka: Pingstkyrkan Forshaga. Anförandet handlade om den förändringsprocess vi som kyrka gjort. Eftersom många frågar vad vi har förändrat så passade jag på att räkna upp några konkreta saker. Naturligtvis kom jag in på förändringen när det gäller musikstil osv, och att det i sig föranlett oss att sälja både orgel och flygel. När jag talar om detta ser jag att på första bänken sitter pastorn för Södermalmskyrkan i Stockholm, Lennart Torebring. Jag vet att deras kyrka också håller på att sälja sin stora kyrkorgel så jag skämta till det lite och säger att dom har en orgel till salu om det finns någon intresserad, varefter jag avslutar med att trycka på att den orgeln är stor så jag utbrister: "ett stort as"
Vad jag inte då tänker på är ju att bara några meter från mig står pingstkyrkan i Jönköpings "stora as" orgel. Ja ja jag bjuder gärna på den och det roade många.
Ett ord till Södermalmskyrkan, jag har inget personligt emot eran orgel! Ni är en fantastisk kyrka som ständigt når nya människor med världens viktigaste budskap, all heder till er och tack för det ni delade på konferensen.

Utanför själva kyrkan kunde man pröva på is klättring med pikskor och is yxor. När jag ser sådant tänker jag som Emil - man ska pröva på det som är!
Sagt och gjort jag tog på mig selen och efter några instruktioner var jag igång, iförd två is yxor, slalompjäxor utrustade med stora piggar, hjälm, sele samt mina vanliga kläder som till dagen var jeans, långärmad vit t-shirt, svart väst och halsduk. Det var svårare än jag trodde och jag hade stora problem med att få fäste i isen. När jag när kommit upp en bit och ska försöka få in yxan i isen tar jag satts och träffar mig själv i huvudet med baksidan av yxan. (nästan som Homer gör i början av Simpson the movie) Aj tänker jag, det där var inte bra! Och mycket riktigt det var inte bra, blodet började droppa från ögonbrynet. Efter konstaterande att det inte behövs sys blev jag omplåstrad. Och jag klarade kläderna!! Vilken skräll!
Från en spännande utmaning till att stå med blodet droppande utan för Jönköpings pingstkyrka. Ja det blir inte alltid som man tänkt sig. Ibland bättre och ibland sämre. Ja jag tycker faktiskt att orgelaset blev bättre, folk fick ett gott skratt och kom ihåg det.

På söndag är chansen stor att det blir bättre än vad jag har tänkt mig. Vi har besök av Sara Lindhom från Öresundskyrkan United (http://www.united.nu/)
14.00 Seminarium för alla som är intresserad av att bygga en växande kyrka.
15.30 Mingel, kom och häng med gamla och nya vänner.
16.00 Gudstjänst med Sara, glad musik, skön atmosfär, livsavgörande budskap.

En faktor som är viktig om det ska bli bättre än jag förväntar mig är om du kommer, festen blir bättre med dig och dina vänner.

Vi ses!

Staffan

Ha! Det var Laura Branigan!

Vad är det här för låt?
Brorsan och jag stannade strax före liften och lyssnade på låten som spelades i backen.

Detta utspelar sig i Trysil. Jag är nyss hemkommen från fem dagars läger med ett trettiotal sköna ungdomar. Många timmar i backen, lekar, tävlingar, god mat och samtal om kristen tro.
Trysillägret är fantastiskt!

- Jag tror det är Self control med Laura Branigan, sa jag.
- Det är det inte, det är The Pretenders, säger en man bredvid som lyssnat till vårt samtal.
- Nej det är inte The Pretenders jag är ganska säker på att det är Laura! sa jag.
Vi åkte ner och tog liften upp och alldeles när vi skulle åka kommer The Pretenders mannen ikapp och säger att han kollat upp att det var The Pretenders. Ja vad säger man då, jag var inte övertygad.
Senare på dagen var det dax för en fika med några pastorspolare. Jag kom lite tidigt till caféet men där var redan tre av vännerna tryckande på varsin mobil.
- Finns det nätverk här? - Ja varför tror du annars att vi sitter här?
Kopplade direkt upp mig och fick fram att det var Laura Branigan och inte The Pretenders!
Sedan sökte jag hela dagen efter The Pretenders mannen för att ta ur honom denna alvarliga villfarelse i musikens värld, rätt ska va rätt.
Mitt sökande blev resultatlöst!
Är det viktigt att ha rätt?
Är det viktigt att rätt ska vara rätt?
Nja det beror ju på vad frågan handlar om. Handlar det om vilken låt som spelas i backen så är det inte viktigt. Om det däremot handlar om man ska fylla på diesel eller bensin när man tankar så är det lite viktigare.
Undrar om det inte har med mognad att göra om man kan släppa oviktiga saker och inte behöva ha rätt jämt utan låta det bero.
Hoppas jag har växt och mognat lite till.

Kan ändå i min tanke njuta av att The Pretenders mannen i något sammanhang kommer att höra låten på radio som följs av att radioprataren säger:
- Och det var Self control med Laura Branigan!

Vi ses!

P.s I morgon är det gudstjänst som vanligt kl 16 med inslag från lägret, ta med dig hela släkten och kom!

Staffan

Om några år kommer vi att snubbla på ögonfransarna.

Först vill jag bara säga att jag har inget emot smink, tvärtom jag tycker det är snyggt när min fru sminkar upp sig.
Men visst är reklamen för mascara rätt otrolig.
Det utlovas att ögonfransarna ska bli upp till 10 gånger längre och fylligare, utan klumpar dessutom. Jag undrar hur långa ögonfransar kan bli? Fortsätter utvecklingen på detta område i samma takt kommer många om några år ha svårt att ta sig fram utan att snubbla på sina låååånga ögonfransar.
Det senaste jag såg var ju en mascara med inbyggd motor som vibrerar så att det ska bli ett bättre resultat.
Tänk vad man kan lägga ner sig i utveckling för att få nån mm längre fransar!
Som jämförelse konstaterade jag och en kompis för några dagar sen att det är konstigt att man inte har lyckats i större skala göra saltvatten till sötvatten. Behovet av vatten kommer bara att öka i vår värld och en del tror ju att vatten behovet kommer att bidra till oroligheter och strider i framtiden.
Då känns ju nån millimeter längre ögonfransar lite futtigt. Ja ja nu behöver man inte ställa det ena mot det andra och som sagt jag är inte emot långa ögonfransar.
Jag bara tycker om se saker i större perspektiv.
Skrev på facebook att jag var trött på allt klagande på SJ och det väckte en del tyckare. Jag kan förstå att om man är beroende av SJ för sitt jobbs skull så är det grymt frustrerande att det inte fungerar. Men åter igen, se det i perspektivet av att vi bor i ett av världens mest utvecklade länder när det gäller tex infrastruktur. Vi kan i princip året runt besöka hela Sverige och alla jordens hörn.
Visst jag kanske inte kunde hälsa på min släkting pga snöovädret men å andra sidan så går det ju ingen nöd på mig. Jag sover i en skön säng, äter mig mätt varje dag osv.
Ja du förstår vart jag vill komma.
Lev med större perspektiv så blir "stora" saker små och "små" saker stora.

Vi ses

Staffan

Staffan + snö = sant

Jag älskar snöoväder!!
Det säger jag efter att jag nyss har skottat av två tak och en gård!
Jag kan bara inte rå för det men jag såg fram emot dagens snöoväder, var lite rädd bara att det skulle vara lite klent. Men icke! Ett riktigt ruskigt oväder.
Varför älskar jag snö?
- Jag kommer från Jämtland. Det finns faktiskt Jämtlänningar som också klagar på snön, då kan man ju undra varför man bor i Jämtland!
- Tycker det är helt ok att klä på sig och skotta snö. Skottar mycket hellre snö än klipper gräs. Gräsklippning suger rejält!
- Har haft väldigt roligt i snö. Byggt många snögrottor, gångar, borgar mm. Åkt pulka, spark, och naturligtvis en av mina passioner i livet: slalom!
- Kört snöskoter!! Oj oj vad kul det är!!
- Sluppit skolan ibland pga att skolbussen inte kom fram.
- Alla snöbollskrig som man har utkämpat.
- Äventyrliga bilfärder med fastkörningar och skottning till följd.
- Skottning = gratis träning.
Ja du ser att listan på fördelar kan göras lång.
Nu ska jag mysa inomhus idag och som om inte det vore nog med snöoväder, det är ju OS också!!

I morgon är det countrygudstjänst med Göran Isaksson, han backas upp med fullt band och körare. Det blir grymt! Missa inte minglet före gudstjänsten kl 15.30!

Vi ses!

Staffan

Magsjuketankar

Äntligen! Ledig helg, inplanerade utflykter både lördag och söndag, OS!
Ja, förväntningarna var stora inför helgen. Marita och jag kom överens om att somna i varsin soffa för att kolla på OS invigning kl 03.00.
Vaknar av klockan 03.00, slår på tv:en. Vad konstigt jag mår, ja ja jag åt många räkor kvällen innan tillsammans med vänner, det blir säkert bättre. Nja det verkar inte bli bättre, nästan så jag måste spy! Nej, lugn det beror på tiden, du är inte van att vara uppe vid 03.00. Nej! Nu måste jag spy! Sedan var det igång, kl 05.00 kom en av döttrarna igång också. Vilken trevlig helg det blev!
Magsjuka är otroligt otrevligt. När man tömt magen (vilken trevlig blogg detta är) och illamåendet bara fortsätter och mala inom en då känns det som man förlorar hoppet om att någonsin må bra igen. Ändå så rent förnuftsmässigt så vet man ju att det går över men för stunden ligger hopplösheten som en blöt filt över ens kännsla.
Ä du in den situationen just nu? Inte magsjuk utan i en situationen som upplevs hopplös.
Det är svårt att ta till sig det jag nu vill säga dej.
Det finns hopp!
Men inte var som helst.
Gud ges epitet "hoppets Gud" i bibeln. Du och jag kan ha olika uppfattningar om Gud, om han finns, hur han är osv
Min och många andras erfarenhet är att Gud finns och han kan och vill ge hopp, både för livet och döden.
Gud kan ju kännas lite otillgänglig ibland, hur får man tag i honom?
Jag känner bara till en väg, och den fungerar garanterat! Vägen är en person: Jesus.
Oj vad seriös den här bloggen blev! Ja jag tror du finns därute på webben som behövde det här just nu.

Vi ses!

Staffan

One of a kind

När jag idag skulle ta bilen hade det snöat lite så det var några perfekta snöflingor på vindrutan. Innan jag fortsätter mitt inlägg vill jag bara säga att jag är inte, som många andra, trött på vinter. När alternativet är slaskigt och skitigt så tycker jag att det bara är att njuta och gilla läget. Föresten så lönar det sig inte att klaga heller det förändrar inte så mycket.
Nu åter till mitt inlägg. När jag såg dessa otroligt vackra snökristaller kom jag och tänka på tre påståenden som jag skulle ta ställning till, varav bara ett är rätt.
Ett av dessa påståenden var att det inte finns två snöflingor som är lika. Det var fel! Man har ju alltid hört att det inte finns två flingor som är lika! Ja! det är lite svårt att bevisa eller motbevisa.
Hur som helst med det, världen går ju inte precis under om det är så eller inte.
Ett påstående som jag vet är rätt är att det inte finns eller har funnits eller kommer att finnas någon som du eller jag. Vi finns just nu i världshistorien! Det är en hisnande och utmanande tanke.
Du och jag är en unik gåva till oss själva och vår omgivning.
Så sluta att jämföra dig med andra, ge istället ditt unika bidrag i världshistorien.

Vi ses!

Staffan

Ett fyrfaldigt leve!

Hade en blogg liggande, färdig att publicera. Den handlade om min senaste predikan och tanken var att du kunde gå in på Forshaga pingst hemsida och lyssna på den. Nu strular vår hemsida leverantör så den predikan finns inte tillgänglig än. Återkommer i detta ämne!
Idag fyller jag 42 år! Otroligt att man är 42!
Grymt bra ålder. Hyfsat ung, en del erfarenhet, förhoppningsvis mycket kvar av livet.
Är jag nöjd med mitt liv?
Ja det måste jag säga att jag är. Har så otroligt mycket att vara tacksam övar. En fantastisk fru och otroliga barn, två jobb jag verkligen trivs med och många vänner.
Det kanske låter lite klychit men jag är väldigt tacksam till Gud för allt.
Det finns en vers i bibeln som jag har haft som ledord i mitt liv och försökt leva efter. Det är Jesus själv som säger: "Han (Gud) kommer att med glädje ge er allt vad ni behöver, om ni ger honom första platsen i era liv och lever efter hans vilja"
Du och jag är inga nobodys för Gud utan vi är skapta till ett syfte och en tanke. Utmaningen med livet är att med Guds hjälp hitta det spåret i våra liv och se vad som kan hända.
Jag tror många går med en känsla ibland som säger som Simbas döda pappa i filmen Lejonskungen.
-Du är mer än vad du har blivit!
Vi gör så gott vi kan men känner ändå att det inte vill sig riktigt, känslan av djup tillfredsställelse vill inte infinna sig, vetskapen om att jag har ju större kapacitet osv.
Då tror jag du är Gud på spåret! Han har lagt ner något i våra liv och när inte det kapitalet får blomma så infinner sig en typ av tomhet.
Välkommen att upptäcka både Gud och dig själv. Det är vad kyrkan är till för och jag ser fram emot att göra den resan tillsammans med dig.

vi ses!

Staffan

Viktiga saker kan vara svåra

Det här är en blog jag skrev den 26 januari men då kunde jag inte publicera den pga problem med vår hemsida, men nu är det fixat så här kommer den...!

Jag brukar inte i min blogg kommentera mina egna predikningar, men nu gör jag ett undantag.
Varför?
Inte för att den var bra (det tycker jag att den var) utan för att den var viktig.
Predikan hade en viss koppling till Robert Gustavsson och jag avslöjar några av mina komplex!
Blir du lite nyfiken?
Ja då berättar jag inget mer utan hänvisar till att gå in på http://www.forshaga.pingst.se/viewNavMenu.do?menuID=84 och klicka på predikan som heter: ja e int bitter, men!
Det står att den är ifrån 12 okt 2020 och är naturligtvis fel.

Ska du inte skriva något mer?
Nej, lyssna på det jag sa istället.

Vi ses

Staffan

Nytt år nya tag

Ja då var det nytt år igen. Egentligen har jag aldrig riktigt förstått vad som ska firas på nyår, enda skillnaden är ju bara en siffra eller?!!
Hur som helst så tror jag det är bra att stämma av en del saker ibland, som sitt liv t ex.
Vad var bra/dåligt förra året?
Kan jag lära något av det?
Finns det andra prioriteringar jag vill göra det kommande året?

Du kanske har märkt att det var längesedan jag skrev i bloggen och det har att göra med att jag inte riktigt vet om det är något jag ska fortsätta med.
Du kan väl ge lite respons och tycka till i den frågan!

Vad fyller mitt hjärta i övrigt?

Har nyss firat min älskade fru som har fyllt 40! Jag sjöng nothing at all med R Keating på festen.
ÅÅ vad romantiskt? tänker du. Ja det var det verkligen, det är svårt att sjunga för tårarna vill bara komma. Tänk jag lever med en kvinna som är fyrtio år, underbart. Själv är jag nu snart 42 och tycker det är en grymt bra ålder.
Någon 40-års kris?
Nja kanske mitt infall att fixa bra ljud i bilen för två år sedan var någon släng av det. Hur som helst så har det gått över och jag säljer prylarna på blocket just nu.

Annars så handlar mycket i mitt liv att försöka bygga en kyrka för en ny generation som inte går i kyrkan.
Det som är utmaningen är att fråga sig: Vad är omistligt det kristna budskapet och vad är tradition som vi kan vara utan. Vilka traditioner fyller funktion och är bra och bör vara kvar?
Exempel:
Tanken att man inte får ha mössa på sig i en kyrkolokal eller att man inte får vissla. Är det mänskliga traditioner eller saker som Gud tycker är viktiga?
Jag är övertygad om att det inte bara finns ett sätt att "gör" kyrka på, det handlar mer om vilka människor man vänder sig till och vad som fungerar så att man gör budskapet tillgängligt
Pingstkyrkan Forshaga har antagit utmaningen att framför allt vara tillgänglig för familjer, barn och ungdomar och det för med sig att vi gör saker på det sättet vi tror passar de kategorierna Musik, sätt att tala, design i lokalen osv.
Hittills har det fungerat bra, vision och passion (går gärna in på hemsidan och kolla http://www.forshaga.pingst.se/viewText.do?textID=1118) den 10 Januari var ett tydlig fingervisare på det. Fullt med folk, stort engagemang och många nya ansikten!

Nu på söndag är det dax igen kl 16.
Ämnet för min predikan är: ja´ä´int bitter, men!
Claes leder det hela.
Vi har Henrik Sefton på trummor.
Och framför allt blir det många sköna människor att träffa!

Kom gärna till kl 15.30 då det blir lite skönt förhäng och mingel.

Vi ses!

Staffan