30 januari 2012

Lite guldkant på tillvaron

Tänk hur enkelt vi kan sätta lite guldkant på tillvaron med enkla medel.

Jag fyllde 44 igår (själv trodde jag det var 43) och på kvällen var vi med några vänner på den nyöppnade restaurangen Texas Longhorn. Efter 23 års äktenskap har jag lärt mig att välja samma maträtt som min fru, hon har nämligen väldigt god smak. Sagt och gjort jag valde (på min frus inrådan) BQ Ribbs, oj oj oj vad gott! Att få sitta ner och avnjuta en god måltid med 8 av mina vänner var en riktig höjdare. Och med det var allt mer än bra.
Det som sedan hände som satte guldkant på kvällen var två saker.

1. Min Fru höll ett kärleksfullt tal till mig inför våra vänner. Tack älskling det värmde verkligen!
2. När vi bestämt oss för att åka hem till oss och avnjuta lite efterrätt och vi väntar på att servitören ska komma och ge oss notan. Då reser sig en i sälskapet och går fram till disken för att betala. När jag gör en ansats till att göra samma sak säger min vän
- Det är redan gjort! Han bjöd hela sälskapet på middagen!
Första reaktionen från oss alla var, - men behövde du inte göra osv sedan övergick det inte ord av tacksamhet.
Dessa två saker gjorde att kvällen fick guldkant för oss alla.
Jag blev rörd av min frus tal. De som lyssnade berördes också av talet och det kändes säkert skönt för Marita att få säga det hon sa.
Alla vi som ätit kände glädje över att bli bjuden på mat (som vi säger till våra barn: ät mycket när det är gratis). Han som bjöd kände den unika glädjen över att få bjuda. (Kom ihåg det att när någon bjuder så kan man visa sin förvåning över handlingen och utbrista typ - men det behöver du inte osv. Men det är viktigt att dessa kommentarer snabbt övergår till -tack så mycket. Annars tar man bort glädjen över att få bjuda)

Två enkla handlingar som gjorde det lilla extra. Det ska vi göra mer av.
Håll fler små hyllningstal till varandra. (behöver inte vara långa tal, hellre korta och hjärtliga)
Bjud fler på mat!Behöver vara 8 personer på middag, kan vara en varmkorv på macken.

Vi ses!

Staffan

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar