Nytt år nya tag

Ja då var det nytt år igen. Egentligen har jag aldrig riktigt förstått vad som ska firas på nyår, enda skillnaden är ju bara en siffra eller?!!
Hur som helst så tror jag det är bra att stämma av en del saker ibland, som sitt liv t ex.
Vad var bra/dåligt förra året?
Kan jag lära något av det?
Finns det andra prioriteringar jag vill göra det kommande året?

Du kanske har märkt att det var längesedan jag skrev i bloggen och det har att göra med att jag inte riktigt vet om det är något jag ska fortsätta med.
Du kan väl ge lite respons och tycka till i den frågan!

Vad fyller mitt hjärta i övrigt?

Har nyss firat min älskade fru som har fyllt 40! Jag sjöng nothing at all med R Keating på festen.
ÅÅ vad romantiskt? tänker du. Ja det var det verkligen, det är svårt att sjunga för tårarna vill bara komma. Tänk jag lever med en kvinna som är fyrtio år, underbart. Själv är jag nu snart 42 och tycker det är en grymt bra ålder.
Någon 40-års kris?
Nja kanske mitt infall att fixa bra ljud i bilen för två år sedan var någon släng av det. Hur som helst så har det gått över och jag säljer prylarna på blocket just nu.

Annars så handlar mycket i mitt liv att försöka bygga en kyrka för en ny generation som inte går i kyrkan.
Det som är utmaningen är att fråga sig: Vad är omistligt det kristna budskapet och vad är tradition som vi kan vara utan. Vilka traditioner fyller funktion och är bra och bör vara kvar?
Exempel:
Tanken att man inte får ha mössa på sig i en kyrkolokal eller att man inte får vissla. Är det mänskliga traditioner eller saker som Gud tycker är viktiga?
Jag är övertygad om att det inte bara finns ett sätt att "gör" kyrka på, det handlar mer om vilka människor man vänder sig till och vad som fungerar så att man gör budskapet tillgängligt
Pingstkyrkan Forshaga har antagit utmaningen att framför allt vara tillgänglig för familjer, barn och ungdomar och det för med sig att vi gör saker på det sättet vi tror passar de kategorierna Musik, sätt att tala, design i lokalen osv.
Hittills har det fungerat bra, vision och passion (går gärna in på hemsidan och kolla http://www.forshaga.pingst.se/viewText.do?textID=1118) den 10 Januari var ett tydlig fingervisare på det. Fullt med folk, stort engagemang och många nya ansikten!

Nu på söndag är det dax igen kl 16.
Ämnet för min predikan är: ja´ä´int bitter, men!
Claes leder det hela.
Vi har Henrik Sefton på trummor.
Och framför allt blir det många sköna människor att träffa!

Kom gärna till kl 15.30 då det blir lite skönt förhäng och mingel.

Vi ses!

Staffan

På ett Hamam i Istanbul

Tog en tur ner till Stationen (räddningstjänsten) för att prova ut nytt larmställ. (Va snyggt det var, jag kommer att se grym ut!)
Passade på att basta en stund och kom att tänka på när vi (Marita och jag) var i Istanbul på turkisk bad, hamam. Tidigt första morgonen passade vi på att bli skrubbade så att solbrännan skulle blir bra resten av veckorna. Vi var så tidiga att det knappt hade öppnat. Jag byter om till morgonrock samt dom otroligt obekväma träskorna man går omkring i. Kommer in i ett stort runt rum, högt i tak och med massa ljusinsläpp i taket i form av stjärnor som solen skiner i genom. (snygg ljussättning helt enkelt!) Hamamet vi valt är ett av Istanbuls äldsta och anrikaste, Çemberlitaş Hamamı från slutet av 1500-talet. Kolla deras hemsida, grymt läckert! http://www.cemberlitashamami.com.tr/

Känner mig liten där inne, nyanländ i denna 11 miljonerstad, kanske lite nervös inför dagens förberedande ögonundersökningar. (jag passade på att göra en laser operation för min närsynthet) och ingen koll på hur man gör när man badar hamam.
Minns att jag började samtal med Gud och tacka honom för att jag får vara hans barn och för att jag aldrig är ensam. Det var en för mig så vanlig men ändå speciell upplevelse. Jag är aldrig ensam, övergiven, eller utan hjälp.

-Lyckost dig som har Gud! kanske du säger. Men vet du att Gud är inte långt borta från någon, bara en bön ifrån dig.

Nu på söndag kl 16 blir det julfest för söndagsskolan och du är sååå välkommen även om du är vuxen eller inte går i söndagsskolan.

Vi ses!


Staffan

Såååå trist!

Lönen har kommit, frys och kylskåp gapar tomma, dax med en storhandling!
-Hur många gånger har vi gjort det här? frågade min fru Marita idag.
Ja det är många gånger under vårat 20 år som gifta.
Vi har gjort det så många gånger så vi har blivit grymma på att gissa vad handlingen går lös på, ibland har vi träffat på hundralappen faktiskt.
Idag kändes denna uppgift bara tung, ååå så tråkigt!
När det hela var över så konstaterade vi: - Tänk att vi bara kan åka till en stor affär och köpa precis den mat vi vill ha. Ja vi kan till och med välja vilket märke flingorna ska ha osv.
Ja faktum är ju att vi tillhör den minoritet i världen som har den här lyxen.
Så varför klaga och sucka, nej var tacksam istället det känns bra mycket bättre då.
Livet blir bra mycket bättre när man lever det tacksam över det man har än att leva det i ständigt missnöje och klagan över det man inte har.

Till helgen är det dax att fira gudstjänst för första gången i kyrksalen efter renoveringen, så skönt!
Adventsgudstjänsten är kl 18.

Vi ses!

Staffan

2012

Jag är svag för krigs och katastrof filmer. Har sett både "Rädda menige Ryan" och "Day after tomarrow" några gånger.
Igår såg jag filmen 2012. Storyn utgår ifrån att Mayaindianernas kalender tar slut 2012 och att vissa då tror att världen ska gå under.
Filmen är väldigt amerikansk, med hjältar som satsar sina liv samt håller gripande tal med hornmusik i bakgrunden. Men framför allt så är det otroliga special effekter och storslagenhet så det förslår, helt i min smak! Ta t ex när marken under Las Vegas bara rämnar och försvinner ner! Du kanske tycker jag är lite konstig och det är ok att tycka det.
Blev lite eftertänksam och tänkte att så här är det för många människor idag över hela vår jord och även i Sverige. Att ens värld rasar samman. Det som är ens trygghet försvinner och jorden liksom rämnar under ens fötter.
Sjukdom drabbar, skiljsmässa, arbetslöshet, döden knackar på dörren.
Utan att säga för mycket så är situationen för många i filmen helt hopplös, det finns inget man kan göra för att påverka förloppet.
Och då kommer osökt frågan finns det situationer som är helt hopplösa, är gapet jag faller ner i när marken under mig rämnar bottenlös?
Du kanske anar svaret, jag är ju ändå pastor!
Psalm 40 vers 3 i Bibeln beskriver att Gud kan dra upp dig och mig ur hopplöshetens grop och ställa oss på en fast klippa. Det är många som gjort den erfarenheten så det är sant!
Nej ingen situation är helt hopplös inte ens döden är hopplös. Kristen tro handlar ju om Jesus som besegrade döden. Det är ingen slump att vi firar gudstjänst på söndagar, det var på en söndag Jesus uppstod från det döda!

Vi ses!

ps behöver jag säga att filmen är sevärd?

Staffan

Viktor E Frankl

Den här veckan gör jag det lätt för mig genom att citera någon annan.
Citatet är från Viktor E Frankl som var psykiatriker och jude och satt i koncentrationsläger under 2:a världskriget men överlevde. Med utgångspunkt i sina erfarenheter från koncentrationslägret arbetar han fram en behandlingsform som han kallar "logoterapi". Citatet är från förordet till en bok där han i korthet beskriver denna behandlingsform.

"Sträva inte efter framgång – för ju mer du inriktar dig på framgången, desto säkrare är det att den uteblir. Framgång är nämligen lika lite som lycka något som kan eftersträvas. Den måste komma av sig själv, och det gör den endast som en icke åsyftad bieffekt av det personliga engagemanget i en sak som är större än man själv, eller som en biprodukt till hängivelsen åt en annan människa."

Bra sagt Viktor!

Vi ses!

Staffan

Grinig Gubbe

Häromdagen skulle jag åka från affären efter att ha handlat två 1,5 liter tetror mjölk.
När jag svängde ut från affären började jag prata i mobilen för att kolla med mamma var jag skulle hämta henne. När jag passerar övergångsstället vid ICA så börjar en man peka och fäkta mot min bil. Jag blev irriterad och tänkte:
- Ok det är kanske inte så bra att prata i mobilen när man kör bil men det är ju inte förbjudet (än så länge) i varje fall! Vilken sur gubbe, tror han att han är Forshagas egen lilla ordningsvakt eller..!
Ja så fortsatt jag att tänka, ja nästan så jag blev lite sugen på att träffa på honom igen för att få ett samtal med honom.
Jag körde ett varv runt Forshaga centrum och sedan åkte jag för att hämta mamma.
När mamma kom ut pekade hon på taket och lyfte ner mjölktetrorna som jag hade glömt och åk omkring med i Forshaga.
AAA nu förstår jag vad mannen menade med med att peka så intensivt på mig förut, han ville ju bara hjälpa till!
Och jag som hade så många osnälla tankar om honom.

Precis det här predikade jag om för några söndagar sedan. Vi dömmer ut och sätter människor i olika fack så fort. En man beter sig konstigt eller grinigt och vips direkt har Staffan ställt honom i "grinig gubbe facket".
Vi vet så lite om varandra, vad som ligger bakom olika beteenden osv. Vi kanske bara har sovit lite dåligt och inte hann med frukosten så ger det upphov till dåligt tålamod osv.
Hoppas jag växt lite av erfarenheten och att jag nästa liknande tillfälle kan tänka annorlunda

Tack snälla farbror för att du ville hjälpa till!!

Vi ses!

Staffan

Bygge pågår!!

Jag har så svårt att hålla mig ifrån kyrkan! Så fort jag ser att det lyser där så bara måste jag titta in och se vad som händer.
Ett stort mediabås börjar ta form.
Flexibel scen med mörkt scengolv, nedfällda medhörningar och luckor med div el lösningar. Allt för att det ska bli så rent som möjligt på scenen.
Två ljustrossar på gång.
Ny matta till hela lokalen.
Brand larm mm
Ja listan kan göras lång.
Dessutom så är det något speciellt att ideellt arbeta tillsammans. Det bygger vänskap och gemenskap på ett otroligt sätt.

Just nu är vår kyrka precis vad den ska vara: En arbetsplats.
Jag predikade för några år sedan att vår kyrka ska vara en arbetsplats.
- Här finns inga färdiga människor, utan vanliga människor under reparations och uppbyggnadsarbete.
- Det kommer aldrig att bli lugnt och tyst, utan precis som en byggarbetsplats kommer det vara ljudligt och rörigt.

Jag längtar till det är klart och vi kan använda hela kyrkan, det är lite trångt att vara nästan 100 i serverings våningen.
Välkommen att trängas nu på söndag då jag fortsätter att tala utifrån världens mest kända tal.

Vi ses!

Staffan