Ett liv i ett liv

När jag berättar att två av mina barn är vuxna blir många förvånade.
Hur gammal är du?
Hur gammal var du när du fick barn?
Jag är 43 och Ja! vi fick barn tidigt.
Då tänker någon direkt: -oj, jag ligger efter! Jag är 25 och har inte hittat någon att dela mitt liv med än!
Någon annan tänker: - Nej jag vill inte ha barn så tidigt det är sååå mycket jag måste hinna innan!
En tredje tänker: - Jag vill inte har barn!

Det här är inte ett blogginlägg om att få barn eller inte. Nej, det jag funderar över är alla möjligheterna som finns, för oss i den rika världen, att resa, utbilda sig, uppleva saker mm Men samtidigt som det är möjligheter så kan det också vara en press att man bara "måste" uppleva och göra massa saker annars kastar man bort sitt liv liksom.
Jag är fascinerad av människor som har så säkra planer om vad man ska göra i sitt liv och i vilken ordning det hela ska ske. Jag bruka själv säga att man inte ska prata om vad man borde göra utan istället försöka göra det.

Jag var på en intressant föreläsning igår kväll med en författare/pastor som heter Tomas Sjödin. Han sa mycket tänkvärt utifrån sin nya bok: Tusen olevda liv finns inom mig!
"För att vinna ett (önskat) liv måste man vara beredd att förlora ett antal andra liv"

Vad vill jag då säga om detta

- Allt kanske inte får plats i mitt liv, men det gör inget!
Det ryms bara ett liv i ett liv.
Och visst det livet kan rymma en hel del men även om det inte skulle rymma så många av de saker som vi ofta får i oss att vi "borde" uppleva så kan det vara ett rikt liv.

- Mycket kan planeras men inte allt.
Många av de saker som händer i livet styr vi inte över utan dessa händelser, inriktningar bara "blir eller blev"

- Lär dig att "gilla läget".
När Marita var hemma med våra barn tänkte hon inte på allt hon skulle hinna, göra, uträtta osv. Utan många gånger tog hon tid att sova middag tillsammans med små goa barn i sängen. Det är något hon är glad för idag för den tiden kommer aldrig igen.

Planera gärna, dröm gärna, genomför några drömmar men glöm inte att "det är dagarna som går, dagarna som, som är livet"

Vi ses!

Staffan

Okej då det är ju snart jul! Kolla in den här killen, David Phelps! Han är grymt smörig men har världens bästa tenorröst. Missa inte att lyssna 3,20 in i låten!!

Otraditionellt traditionellt

Förväntan är inte direkt hög när 120 morgontrötta ungdomar väller in i kyrkan för att traditionellt fira advent. Man tycker nog det är skönt att slippa någon lektion men att fira advent i pingstkyrkan är kanske inte första valet om man har fått välja att göra vad man vill.
Härligt att höra första reaktionerna.
- Det här ser inte ut som en kyrka!!?
Lite förväntan börjar spira att det kanske inte blir som man tänkt sig ändå.
Från högtalarna spelas Whams jullåt "Last christmas", scenen badar i rött ljus i den nedsläckta lokalen och på storbildsskärmen rullar snygg info.
Att sedan se att eleverna är med och lyssnar uppmärksamt och ger en spontan applåd, då känns det som att göra mål i fotboll.

Jag älskar att se det!! Att förpacka det gamla budskapet i ny förpackning och se att det funkar. Att jag sedan inte fick mycket hjälp av publiken i "Bereden väg för Herran" det är helt ok. För ärligt, hur bra är den låten? Hyfsat släpig, går högt på slutet och man behöver nästan några poäng i teologi på universitetet för att förstå texten.
"Bereden väg för Herran berg sjunken djup stån upp. Han kommer han som fjärran, var sedd av färdrens hopp. Rättfärdighetens furste, av Davids hus den störste. Välsignad vare han, som kom i Herrens namn"
(det är skolan själv som väljer sångerna)

Har du funderat på att besöka en gudstjänst den senaste tiden så är det dax nu på söndag.
1:a advent är nämligen stora gå-till-kyrkan-söndagen.
Blir det en traditionell gudstjänst i Pingst Forshaga på söndag?
Både ja och nej. Visst du kommer få sjunga någon av de gamla sångerna. (alla är ju inte lika sega som "Bereden väg" "Gå Sion" är klar bättre och lite lättare att förstå)
Sedan blir det en del otraditionellt också.
Men som sagt: -var traditionell nu på söndag och besök någon gudstjänst, förhoppningsvis blir du positivt överraskad!

Vi ses!
Staffan

Ok bara en sak till. Den här killen kan dansa!

Frusna ögonfransar

Jag kommer från en liten by i Jämtland som heter Nälden. Vårt hus låg invid ån som går igenom byn och vid vilken jag har tillbringat många timmar både i (då vi badade och dök efter fiskedrag) och runt når jag på våren på väg hem från skolan gick invid stranden.

På vintern blev det ofta rejält kallt i Nälden, ibland runt 40 grader! Som barn tyckte man det var mysigt men min pappa gick alltid ner några gånger då och då för att kolla så att oljepannan i källaren var ok. Idag förstår jag hans oro.

Jag gick längs ån när jag skulle till skolan och då det var riktigt kallt frös ögonfransarna till små isklumpar som man kunde tina med fingrarna. Då mins jag att jag hade ett knep för att slippa tina dom ofta. Jag blundade när jag gick. Risken med det var ju att man kunde gå ute i vägbanan. Ofta kunde man lyssna på hur det lät under skorna för att veta var man var på vägen. Knarrade det var man på sidan där det var lite lössnö men var det tyst var risken att man gick ute i vägbanan. Men då och då tittade jag och korrigerade riktningen så jag inte gick ute i vägen.

Idag har jag tittat upp lite och förhoppningsvis korrigerat min vandring lite.
Jag har varit på en begravning.

Begravningar är ju inget man ser fram emot direkt men dessa tillfällen är ändå så viktiga. Först och främst för att ta farväl, bearbeta sorg, lyfta fram hoppet osv. Men det också tillfällen för eftertanke över vår egen dödlighet och livets rikedom.

Att än mer ta vara på livet och framför allt visa, de människor man har runt sig, kärlek och omtanke. Vikten av det blir så tydligt i mötet med livets skörhet.

Låt någon/några idag få veta att du tycker om dom. Säg något kärleksfullt, visa det i handling på något sätt. Det är nu du har chansen!

Vi ses!

Ps På söndag predikar jag över ett viktigt ämne, C U there!

Gå i kloster?

Någon har sagt att en dags information, intryck mm motsvarar vad en människa för hundra år sedan upplevde ett helt liv.
Jag vet inte om det är sant men en sak är säker vi är bokstavligen bombas av information, reklam, facebook, twitter, andras liv (reality såpor) mm
Frågan är vad gör det med oss, vad gör det med mig?

En sak det gör med mig i varje fall är att det försämrar min koncentrations förmåga och gör mig splittrad. Som t ex nu när jag skriver detta ser jag samtidigt på ett av mina favorit program på tv (Top Gear) vilket gör att det tar dubbelt så lång tid att skriva detta.
Nej Nej! Jag är inte teknik, informations motståndare som menar att allt var bättre förr. Jag tror vår hjärnor har en enorm förmåga att sortera, behandla information osv.
Vad göra åt detta? Starta en typ Amishgård i dom Värmländska skogarna, nja tror inte det är min väg precis. Nej det handlar om att lära sig sortera, prioritera, välja samt skydda sitt sinne. Ett ord vi sällan använder är självbehärskning eller med andra ord måttlighetens konst. Ordet är så ovanligt att det inte ens finns förklarat på wikipedia. Självbehärskning är inte samma sak som att sluta göra roliga saker, äta god mat osv Det handlar om att kunna göra det i måttlig mängd så att det goda i livet blir just det goda i livet och inte det som förstör våra liv.
Kan man träna självbehärskning? Ja, det har man gjort i århundraden genom att för en tid avstå från saker frivilligt och på det sättet upptäcka att det är ok att leva utan det samt att man det tiden upptäcker andra saker genom att man får tid till att upptäcka dessa.

Vad gör jaga med detta då?
Dels har jag tänkt att till våren delta i en sk retreat. Det är att under några dagar dra sig tillbaka för att tillbringa några dagar i stillhet tystnad på någon gård någonstans. Retreaten ledas av retreatledare och dagarna är inrutade i olika moment. - Varför inte bara åka till en sommarstuga själv några dagar? frågade någon som jag samtalade med. Svaret är enkelt: Jag skulle få nippran efter ett tag!
Det andra jag skulle vilja göra är att utmana dig som läser detta att under två veckor (v47-48) inte se på tv!
Är du på!

Vi ses!
Staffan

ps välkommen att fira Farsdag i Pingstkyrkan Forshaga kl 16 på söndag. Dagen till ära har vi pyntat scenen på ett manligt sätt!

Sista sommaren

För drygt 30 år sedan satt jag och min bror som trollbundna hemma i vardagsrummet i Jämtland, lyssnande på en otroligt spännande berättelse om den undre världen, droger, vapen, mörker och hopp.
I morse blev jag påmind om den berättelsen när Rolf Reinwalds ställer sig upp på morgonbönen (kräver kanske en förklaring. Jag har tillbringat ett dygn med ett antal pastorer för samtal, gemenskap, fotboll, bön mm på en lägergård strax utanför Nora. Nu åter till morgonbönen) och säger att han är så tacksam till Gud just idag.
Rolf är en härlig Stockholmare som det gick rejält snett för i övre tonåren. Det ena förde till det andra som sedan slutade i ett beroende att injicera amfetamin. Kriminalitet av olika slag blev en naturlig följd av missbruket för att finansiera drogerna. Rolf flyr Stockholm efter att fått ett pris satt på sitt huvud i den undre världen. Istället för att bli dödad ville han ta sitt eget liv.
Nu till morgonbönen. Rolf berättar om att det var i dessa skogar han smög omkring som en desperado med bajonett kniv i bältet och en yxa innanför jackan.
- Det här skulle bli min sista sommar, jag planerade att ta mitt liv. Mindes att jag smög omkring om såg bl a en familj ha picknick och tänkte för mig själv att det där får jag aldrig uppleva.
Sedan hände miraklet. Rolf stöter ihop med en resande pastor (Lennart Larsson) som kånkar in en gitarrförstärkare i en samlingslokal. Rolf som är musiker blir intresserad och börjar prata. Lennart ser en stackare som är på väg att dö, han presenterar Jesus för honom och ber för honom. Jag vet att det låter konstigt men där sker miraklet. Rolf går därifrån och efter 6 års injicerande kastar han bort knark och verktyg i en dam. Han hade tagit sin sista sil amfetamin!
Det blev inte den sista sommaren utan en början på ett fantastiskt liv!
Rolf fortsätter - Klockan 6 i morse fick jag ett sms där det står: grattis på bröllopsdagen! Jag har varit gift 37 och är så tacksam!!

Du som följt min blogg vet att jag älskar storys, så än en gång: Jag älskar storys!!
Sådana här storys är en av orsakerna till att jag är pastor, jag tror på fler storys.

Vi ses!

Staffan

Man kan bara älska människor!

Nu gjorde jag det igen! Alltid (typ 98%)när jag ska skriva ordet människa eller människor (ops det blev rätt första gången) blir det fel. Hur som helst skulle jag vilja säga något om människor.
Känns konstigt att känna en viss glädje över att en människa är död, Bin Ladin. Det går emot mitt innersta att känna så!

Häromdagen var jag och såg på fyrverkerier i Deje. Innan mitt sällskap kom stod jag och lyssnade på människor i närheten då en dam i övre medelåldern utbrister gång på gång (kanske lite överförfriskad): - Men guuuuud va....(tänk in lite värmländska och upprepa detta några gånger) Min första tanke var: Ååå vart bor jag! Otroligt bonnigt och jobbigt det är med tökke fölk!
Dels har jag lite problem med när man missbrukar Guds namn. Reagerar mer på när människor i min närhet säger typ: Men Guuud va.... än när folk säger: -fan! Sedan är det ju lite påfrestande med lätt berusade damer. (om hon nu var det)
Hur som helst så efter min första reaktion hejdade jag mig själv och tänkte: Vad är det där för tankar? Vad vet du om den här människan? Är hon inte värd din respekt? Är du på något sätt finare eller bättre? Vad är skillnaden mellan er?

Alla människor har en story som är värd att berättas och som förklarar vilka vi är.
Ja men en del människor är såå jobbiga!
Ja det är sant och ibland är jag en av dem och kanske du!
Min övertygelse är att det finns något gott, fint, okränkbart, värd respekt, i varje människa.
Nej det enda rätta sättet att behandla en människa är att älska och visa respekt. Med det sagt är inte det samma sak som att man behöver gilla allt människor säger eller gör. Men vi måste öva upp förmågan att se igenom och bakom ord och handlingar.
Alla har en story, Bin Laden också, livet är för kort för att inte älska människor! Man kan bara älska människor!

Vi ses!

Staffan

Och för övrigt.....

En gång i månaden är jag med och talar på ett boende för äldre. Vi är ca 30st samlade och jag utgör ungdomarna i gänget. Idag sjöng vi en ny sång (i varje fall för ungdomarna) som heter: Tänk när släkt och vänner, alla mötas där. Texten handlar om att vårt liv är ändligt och att vi ser fram emot att möta alla de som flyttat (ett av många omskrivningar för ordet död) innan oss. Sången går i dansant 6/8 delstakt och har en glad inramning.
Minnen av min pappa gjorde sig påmind och jag fick koncentrera mig på sången för att inte känslorna skulle ta över. När pappas kista bars ut från kyrkorummet ut till den väntande bårbilen sjöng vi "tänk när släkt och vänner..."
Vi har många gånger ett ansträngt förhållande till döden. Å ena sidan ser vi på filmer, spelar spel och hör ständigt på nyheterna om död. Å andra sidan lever vi på som om vi var odödliga och koncentrerar oss på prylar, vårt yttre mm. Om några veckor ska jag bo på hotell ett par nätter. Vad skulle du säga om jag för dessa två nätter tog med en stor del av vår inredning vi har hemma och inredde hotellrummet!
- Vad gör du?! Du ska ju bara bo där i två nätter!!?
Är det inte så vi gör med livet många gånger?
En (av många) fördel med att vara en del av en kyrklig gemenskap är mötet med äldre vänner. Det ALLA säger, med några år på nacken, är att livet går FORT!! Dessa damer jag satt och pratade med idag var nyss medelålders kvinnor.
Blir du deppad av min blogg idag?
Målet är inte att göra dig deppad utan att göra dig mer vaken och klarsynt.
En man från mitten av 1500-talet, Johannes av Korset, fick ofta besök av människor med vardagliga problem som barnuppfostran, samlevnadsproblem, släktfejder mm.
Han lyssnade men sa sällan så mycket. När människor som var inblandade i någon form av konflikter precis skulle lämna rummet och gå, hejdade han dom och sa: - och för övrigt.........ska vi snart dö!
Kloka ord i rätt tid. Livet är för kort för att inte förlåta varandra, att klaga på varandra, vara missunnsamma mot varandra, tala illa om varandra osv.

Hoppas vi ses till helgen, det är gudstjänst som vanligt kl 16 och vi blir allt fler (ca 80-100st) som har gjort det till en god vana att börja en ny vecka med att komma tillsammans i pingstkyrkan. Många tror att gudstjänsterna bara är för typ medlemmar osv. Så kanske det har varit många gånger men nu är det nya tider. Nej! Pingstkyrkan är en kyrka för just dig därför har vi lagt till vår nya slogan: Pingst Forshaga - en kyrka för vanligt folk.

Som avslutning vill jag visa en otrolig videosnutt och den har ingenting med dagens ämne att göra.

Vi ses!

Staffan